395px

Puedo, Quiero

Lena Philipsson

Jag Kan, Jag Vill

Jag kan, jag vill, jag kan
(repeat)

I stadens tysta hus
I släckta rummets ljus
Där bor min själ där levde jag med dig
Vi dansade en gång
Till spröd och enkel sång
Det var en tid som fanns för längesen
Så längesen
Ge mig igen

Spara lite tid till mig
Jag ska försöka en gång till med dig
Om du vill
Vi kan väl hålla i varann
När vinden blåser upp och blir för kall
Allt för kall

Så ofta jag ser tillbaks
Och minns hur du låg intill mig
Så vacker full av lekfullhet och lust

Hur kunde det bli så
Hur kunde du få gå
Du var det allra bästa som jag haft

Vi dansade en gång
Till spröd och enkel sång
Det var en tid som fanns för längesen
Så längesen
Ge mig igen

Det var ett simpelt dubbelspel
Det var mitt eget fel du gled iväg
Jag lät det ske
Det blev så tyst och tomma dar
Av det vi byggde upp fanns inget kvar
Var blev vi av

Ljudet av dina steg
Och skuggan som alltid följt mig
Har aldrig gett mig ro att vara fri
Har aldrig nånsin lämnat mig

I stadens tysta hus
I släckta rummets ljus
Där bor min själ där levde jag med dig
Vi dansade en gång
Till spröd som enkel sång
Det var en tid som fanns för längesen
Ge mig igen

Jag kan, jag vill, jag kan
Så spara lite till
Jag vill, jag kan
Jag lovar allt du vill
Jag kan, jag vill
Så spara lite till, till mig

Puedo, Quiero

Puedo, quiero, puedo
(repetir)

En las silenciosas casas de la ciudad
En la luz de las habitaciones apagadas
Allí reside mi alma, allí viví contigo
Una vez bailamos
Al son de una canción frágil y sencilla
Era un tiempo que existió hace mucho
Tanto tiempo
Devuélvemelo

Reserva un poco de tiempo para mí
Intentaré una vez más contigo
Si quieres
Podemos abrazarnos
Cuando el viento sopla fuerte y se vuelve demasiado frío
Demasiado frío

Tan a menudo miro hacia atrás
Y recuerdo cómo estabas junto a mí
Tan hermosa, llena de alegría y deseo

¿Cómo pudo ser así?
¿Cómo pudiste irte?
Fuiste lo mejor que tuve

Una vez bailamos
Al son de una canción frágil y sencilla
Era un tiempo que existió hace mucho
Tanto tiempo
Devuélvemelo

Fue un simple juego de doble filo
Fue mi culpa que te fueras
Dejé que sucediera
Se volvió tan silencioso y vacío
De lo que construimos no quedó nada
¿Qué fue de nosotros?

El sonido de tus pasos
Y la sombra que siempre me siguió
Nunca me dio paz para ser libre
Nunca me ha dejado

En las silenciosas casas de la ciudad
En la luz de las habitaciones apagadas
Allí reside mi alma, allí viví contigo
Una vez bailamos
Al son de una canción frágil y sencilla
Era un tiempo que existió hace mucho
Devuélvemelo

Puedo, quiero, puedo
Así que reserva un poco más
Quiero, puedo
Prometo todo lo que quieras
Puedo, quiero
Así que reserva un poco más para mí

Escrita por: