395px

Singularidad

Lillasyster

Singularitet

Det var en underbar tid
En tid som man minns
I slutet på sommaren
När inget annat finns
Utom du och jag
Och allt det va var
I alla fall allt jag trodde att vi var
Men dagar med sndman och billig sprit
Försvinner som blått om du målar med vit
Färg på det berg, som var allt det du var
För nu förstår jag att du inte menade
Vad du sa

Och alla varma dagar vi lekte med varann
När du låg där i soffan som en rockkatt och spann
De värmde mig, gav mig återtro på kärleken
Som the bronx i "heart attack american"
Men som en låt tystnar
Så tysnade det vi var
Du tog mitt svarta album och bad mig dra
Jag förstod ingenting, jag bara stod där och stirrade
Och nu förstår jag vad du inte menade

Krita rutan
Dra ett streck
Häng upp din tavla
Ta ner din vägg
Du är ett barn i en bil
Som inte sitter still
Knö dig före kön
Du får inte vad du vill
Du är som en härva av brottslighet
I ett samhälle som förlåter vad du vet
Du är kall som någon kan vara om man är het
Du är min singularitet

Men om du kallar mig din vän en gång till
Då kommer jag att kasta upp
Det kommer blandas med mitt blod
Från när jag dödar mig
Ingenting kommer längre
Vara aktuellt attgöra
Åt min situation
För jag kommer vara död

Singularidad

Fue un tiempo maravilloso
Un tiempo que se recuerda
Al final del verano
Cuando no hay nada más
Excepto tú y yo
Y todo lo que éramos
Al menos todo lo que pensaba que éramos
Pero los días con el hombre de arena y alcohol barato
Desaparecen como azul si pintas con blanco
El color de esa montaña, que era todo lo que eras
Porque ahora entiendo que no querías decir
Lo que dijiste

Y todos los días cálidos que jugamos juntos
Cuando estabas ahí en el sofá como un gato rockero ronroneando
Me calentaban, me devolvían la fe en el amor
Como el Bronx en 'Heart Attack American'
Pero como una canción que se silencia
Así se silenció lo que éramos
Tomaste mi álbum negro y me pediste que me fuera
No entendí nada, solo me quedé allí mirando fijamente
Y ahora entiendo lo que no querías decir

Tiza la ventana
Dibuja una línea
Cuelga tu cuadro
Baja tu pared
Eres un niño en un auto
Que no se queda quieto
Empújate hacia adelante en la fila
No obtendrás lo que quieres
Eres como un enjambre de criminalidad
En una sociedad que perdona lo que sabes
Eres frío como alguien puede ser si está caliente
Eres mi singularidad

Pero si me llamas tu amigo una vez más
Entonces vomitaré
Se mezclará con mi sangre
De cuando me mato
Nada más
Será relevante hacer
Por mi situación
Porque estaré muerto

Escrita por: Daniel Cordero / Dejan Belgrenius / Martin Westerstrand