Dödfödd
Ensam i nattens timma jag är
Försvagad av sorgen som inom mig tär
Oviss jag fruktar, allt inom mig svider
Tvivlar att någon kan se hur jag lider
I mörkrets vagga, jag stillat mig till ro
Där ljuset ej finns, med sin förödande klo
Försöker att hela mitt sargade sår
Men sorgen först dör då hjärtat ej slår
Plågad av sorgen, tung som jag bär
Trånar efter mitt förgäves begär
Hopplöst jag söker mig en väg att finna
Förstår då klart att jag måste försvinna
Ensam i nattens timma jag är
Oviss jag plågas, gråter och svär
Bländad av ljuset det falska, det svaga
Önskar svunnen tid åter till taga
Söker svaret på livets prooblem
Inser dock att tiden är för sen
Förbannar att livet har varit mig givet
Försvagad av såret, sargat och rivet
Ensam i nattens timma jag är
Så livets röda lina jag skär
Blodet jag offrar för en lösning att finna
Förstår då klart att jag måste försvinna
Nacido muerto
En la hora de la noche estoy solo
Debilitado por el dolor que me consume
Inseguro, temo, todo en mí arde
Dudo que alguien pueda ver cómo sufro
En la cuna de la oscuridad, me calmo hasta dormir
Donde la luz no existe, con su garra devastadora
Intento sanar mi herida abierta
Pero el dolor solo muere cuando el corazón deja de latir
Atormentado por el dolor, pesado como cargo
Anhelo mi deseo en vano
Desesperadamente busco un camino a seguir
Comprendo claramente que debo desaparecer
En la hora de la noche estoy solo
Inseguro, me atormento, lloro y juro
Deslumbrado por la luz falsa, débil
Anhelo recuperar tiempos pasados
Busco la respuesta a los problemas de la vida
Pero me doy cuenta de que es demasiado tarde
Maldigo que la vida me haya sido dada
Debilitado por la herida, desgarrado y roto
En la hora de la noche estoy solo
Corto el hilo rojo de la vida
Ofrezco mi sangre en busca de una solución
Comprendo claramente que debo desaparecer