Tomten
Radion spelar nån fin gammal låt
Men maskinerna dövar det mesta
Lukten av träspån och färg ligger tät
Men det luktar rätt gemytligt ja det tycker dom flesta
Och visst kan det bli bra nog jobbigt ibland
När dagarna blir allt för lika
Men jag tror att dom flesta trivs bra där dom är
Fast än dom stundtals lever på krita
Men nere vid svarven står en liten man
Som ingen egentligen vet nånting om
Nej ingen vet att han ständigt ältar
Samma fråga år efter år
Varför kommer aldrig tomten
Varför kommer aldrig tomten till mig
Är det kanske för att jag inte varit riktigt snäll
Varför kommer aldrig tomten
Varför kommer aldrig tomten till mig
Han vill något annat med livet han fått
Men gud skänkte inte honom modet
Instängd i hjulet så springer han runt
Och han känner sig både ensam och rädd
Och han springer och springer rakt in i sig själv
Och alla andra stänger han ute
Men han fortsätter springa för att han en
Kanske får skymta slutet
Och ner vid svarven står en gammal man
Som ingen egentligen vet nånting om
Och i takt med maskinerna så bultar
Samma fråga år efter år
Varför kommer aldrig tomten...
El duende
La radio está tocando una bonita canción antigua
Pero las máquinas amortiguan la mayoría
El olor a virutas de madera y pintura es intenso
Pero huele bastante acogedor, así lo piensan la mayoría
Y sí, a veces puede volverse bastante difícil
Cuando los días se vuelven demasiado iguales
Pero creo que la mayoría se siente bien donde están
Aunque a veces vivan al límite
Pero abajo, junto al torno, hay un hombre pequeño
Que nadie realmente conoce nada
Nadie sabe que él constantemente rumia
La misma pregunta año tras año
¿Por qué nunca viene el duende?
¿Por qué nunca viene el duende a mí?
¿Será porque no he sido del todo bueno?
¿Por qué nunca viene el duende?
¿Por qué nunca viene el duende a mí?
Él quiere algo más con la vida que le ha tocado
Pero Dios no le dio el coraje
Atrapado en la rueda, corre sin parar
Y se siente solo y asustado
Y corre y corre directo hacia sí mismo
Y a todos los demás los deja afuera
Pero sigue corriendo porque tal vez
Pueda vislumbrar el final
Y abajo, junto al torno, hay un hombre viejo
Que nadie realmente conoce nada
Y al ritmo de las máquinas, martillea
La misma pregunta año tras año
¿Por qué nunca viene el duende...?