Vikingasjäl
Vid strandens kant står vikingar med svärdet höjt mot skyn
De sörjer sin konung han sörjs av hela byn
Hans bragder må förtälja om mod och kunskap
Han som mången man har följt in till sista dag
Upp till Odens fästning färdas nu en Vikinga själ
Den fallne har nu korats för att kämpa för sitt väl
Utan någon ängslan svärdet tar ej kroppen hårt
När natten stilla kommer så glöms allt som varit svårt
Med drakskepp har han seglat över många öppna hav
Kämpat likt som gudar spridit skräck vart han än sig begav
Under resorna han har kämpat i fäders spår
Men inte ens en vikings själ står emot tidens djupa sår
Nya starka män växer upp till ledarskap
De gamla mister livskraft och sänds till dödens gap
Gångne män till härskaren har följt samma krav
Nu vikingar i ensamhet vilar i sin grav
Alma vikinga
En la orilla, los vikingos están con la espada en alto hacia el cielo
Lloran a su rey, llorado por todo el pueblo
Sus hazañas deben contar de valentía y sabiduría
Él, a quien muchos hombres han seguido hasta el último día
Hacia la fortaleza de Odín viaja ahora un alma vikinga
El caído ha sido elegido para luchar por su bien
Sin temor alguno, la espada no hiere el cuerpo
Cuando la noche llega tranquila, todo lo difícil se olvida
Con barcos dragón ha navegado por muchos mares abiertos
Ha luchado como un dios, sembrando terror dondequiera que fuera
Durante los viajes ha luchado siguiendo los pasos de sus antepasados
Pero ni siquiera el alma de un vikingo puede resistir las profundas heridas del tiempo
Nuevos hombres fuertes surgen para liderar
Los viejos pierden vitalidad y son enviados a la boca de la muerte
Los hombres pasados al gobernante han seguido las mismas exigencias
Ahora los vikingos descansan en soledad en sus tumbas