395px

Kolöga Trolltand (Trolldiente de Ojo de Carbón)

Månegarm

Kolöga Trolltand (Charcoal-Eye Trolltooth)

Kolöga rotfast tand...
som trädet i grund och stenig mark.
-Trolltand...
Gammal, klok, urbergets vän...
vriden som martall på vindpinad häll.

Skyr solen om dagen, flyr människors...

Ett brakande dån bräcker Kolögas sömn.
-Vadan detta skrän? som en törn i min ställ,
vem är den niding som gäckar min sömn?

Skyr solen om dagen, flyr människors...

I blint raseri med dunder och brak,
banar sig Kolöga fram...
med ett vredesvrål mot murar av sten,
som krossas i hans hand...

River och sliter, tugger och bitter
dammet yr i hans vildsinta dans...
folk och fä flyr snabbt sin väg,
bort från trollets brakande kaos...

Klocka av guld mot himlen for,
krossandes tornet på vägen ner.
-slut på skränet och det fördömda brölet.
den tar jag hem, där kokar snart ölet...

Kolöga Trolltand (Trolldiente de Ojo de Carbón)

Kolöga raíz de diente...
similar al árbol en tierra rocosa y profunda.
-Trolldiente...
Viejo, sabio, amigo de la montaña...
torcido como un pino en la roca azotada por el viento.

Evita el sol durante el día, huye de los humanos...

Un estruendoso estruendo interrumpe el sueño de Kolöga.
-¿De dónde viene este alboroto? como una espina en mi costado,
¿quién es el villano que perturba mi sueño?

Evita el sol durante el día, huye de los humanos...

En ciego furor con estruendo y estrépito,
se abre paso Kolöga...
con un rugido de ira contra muros de piedra,
que se desmoronan en su mano...

Arranca y desgarra, mastica y amarga
el polvo vuela en su salvaje danza...
la gente y el ganado huyen rápidamente,
lejos del caos estruendoso del troll...

Un reloj de oro hacia el cielo voló,
destruyendo la torre en su descenso.
-fin del alboroto y el bramido maldito.
ese me lo llevo a casa, pronto hervirá la cerveza...

Escrita por: Månegarm