Labyrinten
Eko, eko, är det enda jag hör
Ödslig tystnad, bara vindarnas kör
Jag vandrar i en enslig skog
Bland träd och buskar och snår
Jag undrar om jag någonsin
Kommer hitta en väg härifrån?
Iakttagen, men ingen syns till
Kuslig stämning, som ett ödets sigill
Kan inte minnas vad som hänt
Och hur jag hamnade här
Jag märker plötsligt kråkorna
Som på avstånd följer min färd
REF: Dimman tätnar, jag ser ingenting
Allting andas av liv och av död
Så förvirrad jag vacklar omkring
En skrämmande labyrint - men skön
Trött och matt och jag känner mig svag
Måste vila och tänka ett tag
Jag ser ett gammalt slitet hus
Som nötts av stormar och regn
Då vänder plötsligt kråkorna
Och jag står här helt ensam igen
REF: Dimman tätnar, jag ser ingenting...
Dimman tätnar, jag ser knappt någonting
Så förvirrad jag vacklar omkring
Hasar bortåt mot huset jag sett
Står vid dörren och känner mig rädd
Dörren öppnas och jag kliver in
Kalla kårar - ingen syns till....eller...
Eko, eko, det enda jag hör
Ödslig tystnad, bara råttor som stör
Jag vandrar i ett ensligt hus
Det går inte att vända om
Och undrar om jag någonsin
Kommer hitta en väg härifrån
Laberinto
Eco, eco, es lo único que escucho
Silencio desolador, solo el coro de los vientos
Camino en un bosque solitario
Entre árboles, arbustos y zarzas
Me pregunto si alguna vez
Encontraré un camino para salir de aquí
Observado, pero nadie se ve
Ambiente espeluznante, como un sello del destino
No puedo recordar qué ha pasado
Y cómo terminé aquí
De repente noto a los cuervos
Que siguen mi camino a lo lejos
CORO: La niebla se espesa, no veo nada
Todo respira vida y muerte
Tan confundido, titubeo
Un laberinto aterrador - pero hermoso
Cansado y débil, me siento débil
Debo descansar y pensar un rato
Veo una vieja casa desgastada
Por las tormentas y la lluvia
Entonces los cuervos de repente se dan la vuelta
Y me quedo aquí completamente solo de nuevo
CORO: La niebla se espesa, no veo nada...
La niebla se espesa, apenas veo nada
Tan confundido, titubeo
Me arrastro hacia la casa que vi
Parado en la puerta y sintiéndome asustado
La puerta se abre y entro
Escalofríos - nadie se ve... o...
Eco, eco, es lo único que escucho
Silencio desolador, solo ratas que molestan
Camino en una casa solitaria
No puedo dar la vuelta
Y me pregunto si alguna vez
Encontraré un camino para salir de aquí
Escrita por: Nanne Grönvall / Peter Grönvall