395px

Mientras los Halcones Circulan

Ola Magnell

Medan Hökarna Kretsar

Barnen ber
Och tomten ler
Och solen tittar fram
Stugan lyser trygg och röd i höga norden
Medan hökarna skyddar varje land och varje stam
Från sej själv och alla farorna på jorden

Hemma här är våldet dolt
Men harm och vrede växer fort
Över lögnen, över terrorn, över morden
Listan kan bli lång men materialet är för stort
Och det stockar sej i halsen inför orden

Kejsaren förskansar sej i maktens vita hus
Dit han valts av fria världens demokrater
Dem har han vänt ryggen i ett maktfullkomligt rus
I sitt hov av löftesrika psykopater

Men vem har valt just dem att bära frihetens standar?
Vem har gett dem rätt att mörda våra bröder?
"Gud" är deras svar
Men Gud är knappast anträffbar
För en människa som offras och förblöder

Flaskan töms
Och smärtan glöms
Och anden glimtar till
Stundom känns det som att sätta liv i liket
Ingen vet
Med säkerhet
Vad någon annan vill
Ens när någon annan uppger sista skriket

Och du frågar vinden:
"Varför är vi här, vad gör vi nu,
När vi ändå inte duger till soldater?"
Men vinden ställer inte upp för någon intervju
Och blåser inte liv i någon krater

Mientras los Halcones Circulan

Los niños rezan
Y Papá Noel sonríe
Y el sol asoma
La cabaña brilla segura y roja en el lejano norte
Mientras los halcones protegen cada tierra y cada tribu
De sí mismos y de todos los peligros en la tierra

En casa, la violencia está oculta
Pero la ira y el enojo crecen rápidamente
Sobre la mentira, sobre el terror, sobre los asesinatos
La lista puede ser larga pero el material es demasiado grande
Y las palabras se atascan en la garganta

El emperador se atrinchera en la casa blanca del poder
Donde fue elegido por los demócratas del mundo libre
A ellos les ha dado la espalda en un delirio de poder absoluto
En su corte de psicópatas prometedores

Pero ¿quién los ha elegido para llevar la bandera de la libertad?
¿Quién les ha dado el derecho de matar a nuestros hermanos?
'Dios' es su respuesta
Pero Dios es difícil de encontrar
Para una persona que se sacrifica y se desangra

La botella se vacía
Y el dolor se olvida
Y el espíritu brilla
A veces se siente como revivir al muerto
Nadie sabe
Con certeza
Lo que otro quiere
Incluso cuando otro emite su último grito

Y le preguntas al viento:
'¿Por qué estamos aquí, qué hacemos ahora,
Si de todos modos no servimos como soldados?'
Pero el viento no se presta para ninguna entrevista
Y no aviva ninguna crater

Escrita por: