395px

Blues de la Melancolía

Ola Magnell

Molande Blues

Gamle månen står i ny
För en mossig vagabond
Som är trött så han kan spy
Och fruktar starkt för sitt förstånd
Man andas in, man andas bly
Man måste fly från detta svavelos
Ändå var väl allt okej
Om jag slapp höra denna molande blues

Jag gråter i min kvart
Medan regnet öser ner
Skyn var grå, så blev den svart
Och det är skumt vartän jag ser
Jag hoppas regnet sköljer bort
Min tristess och detta läbbiga mos
Jag hoppas gråten spolar rent
I min kanal från denna molande blues

Och jag sover hela dan
Och är vaken natten lång
Det är släckt i hela stan
Men tomten sjunger sång på sång
Med tarmen full av marsipan,
Öl och ålborg, gin och julgiftjuice
Kaggen står i åtti hörn
Och stompar komp i denna molande blues

Men så skiner solen in
Och man undrar: Vad står på,
Nyper chockad i sitt skinn
Och gör sej redo för att gå
Men tällifånfan säjer: ring, ring
Hallå där, inte smita din kos
Kaffekokarn säjer: poff
Och jag förbannar denna molande blues

Ja, mitt varv är jämt på topp
Liksom Essingeledens trafik
Jag tar min tolfte kaffekopp
Och pulsen råkar i panik
Ska jag ta livets sista hopp
Ska jag få spatt och ta en överdos
För att äntligen bli kool
Och för att slippa denna molande blues

Men jag tog mitt pick och pack
För att slippa bli förförd
Ja, jag tog en trick och stack
Innan jag blev överkörd
Eller fick en ny attack
Sjuk av längtan till min nyponros
Inte blev jag fri förstås
- Allraminst från denna molande blues

Blues de la Melancolía

La vieja luna brilla en lo nuevo
Para un vagabundo cubierto de musgo
Tan cansado que podría vomitar
Y teme por su cordura
Se respira, se respira plomo
Hay que escapar de este olor a azufre
Aun así, todo estaría bien
Si pudiera evitar escuchar este blues melancólico

Lloro en mi cuarto
Mientras la lluvia cae sin cesar
El cielo era gris, ahora se ha vuelto negro
Y todo parece sombrío a donde mire
Espero que la lluvia lave
Mi tristeza y este fango repugnante
Espero que las lágrimas limpien
Mi canal de este blues melancólico

Y duermo todo el día
Y estoy despierto toda la noche
La ciudad entera está apagada
Pero Papá Noel canta canción tras canción
Con el estómago lleno de mazapán
Cerveza y licor de albahaca, ginebra y jugo de Navidad
La cabeza da vueltas en cada rincón
Y toca el acompañamiento en este blues melancólico

Pero luego entra el sol
Y uno se pregunta: ¿Qué está pasando?
Pellizcado en su piel sorprendido
Y se prepara para irse
Pero justo en ese momento dice: ring, ring
Hola, no te escapes
La cafetera dice: poff
Y maldigo este blues melancólico

Sí, mi turno siempre está en la cima
Al igual que el tráfico en Essingeleden
Tomo mi duodécima taza de café
Y mi pulso entra en pánico
¿Debería dar el último salto de la vida?
¿Debería volverse loco y tomar una sobredosis?
Para finalmente ser genial
Y para librarme de este blues melancólico

Pero tomé mis cosas y me fui
Para no ser seducido
Sí, hice un truco y me escapé
Antes de ser atropellado
O tener otro ataque
Enfermo de anhelo por mi rosa silvestre
Pero no fui liberado, por supuesto
- Menos aún de este blues melancólico

Escrita por: