395px

Lucifer

Ola Magnell

Lucifer

Det klämtar till i drömmen
Och det klappar på min port
Jag far upp, mina dimmor är kompakta
Jag hör ekot av mitt vrål
Mitt hjärta bultar hårt och fort
Men min klocka tickar alldeles för sakta

Och det tiltar vilt och spränger
Efter nattens bombangrepp
Och jag nojar mej med bilderna från festen
Ena stunden är det nästan
Som man fått en lidnersk knäpp
Andra stunden kommer Belsebub, den besten

Och min fönsterruta skallrar
Av ett ständigt motordån
Är det bombplan, det låter så på brummet
Sista taggen gör en looping
Glöden landar mitt på tån
Planet störtar mot en vägg i vardagsrummet

Och ridån går ner för paus
Under bifall från en hop
Som bär med sej smärtan ut ur fadershuset
Just när allting börjat flyta
Drar dom ner dej i sin grop
Innan du har hunnit vänja dej vid ljuset

Och demonen i min mara
Som jag gnytt och ylat mot
Står och lurar bakom dörren i tamburen
Han finge gärna leva
Som en lycklig idiot
I naturen som dom andra vilda djuren

Han har lärt mej att gå undan
Och att känna självförakt
För att jag var feg trots goda föresatser
Han har lärt mej att förneka
Den jag är och det jag sagt
Och att droga ner mej mot smärtor och strapatser

Och en stjärna börjar blekna
Nästa dag har börjat gry
En av dessa dagar som jag får försaka
Ändå vill jag inte smita
Ändå vill jag inte fly
Om jag inte vet att jag kan fly tillbaka

För det är väl här det händer
Det är här jag har mitt liv
Sörgårn brann för längesen och tyst är tuppen
Och det är här jag måste
Bli mej själv och så förbli
Om jag så ska falla ner och dö på kuppen

Lucifer

En mi sueño retumba
Y golpean en mi puerta
Me levanto, mis pensamientos son densos
Escucho el eco de mi grito
Mi corazón late fuerte y rápido
Pero mi reloj avanza demasiado lento

Y se inclina salvajemente y explota
Después del bombardeo nocturno
Y me preocupo con las imágenes de la fiesta
A veces casi parece
Como si hubiera recibido un golpe de un luchador
Otras veces viene Belcebú, la bestia

Y mi ventana tiembla
Por el constante rugido del motor
¿Son aviones bombarderos? suena así en el zumbido
La última espina hace un looping
La brasa aterriza justo en el dedo gordo
El avión se estrella contra una pared en la sala de estar

Y el telón baja para el intermedio
Bajo los aplausos de una multitud
Que lleva consigo el dolor fuera de la casa paterna
Justo cuando todo comenzaba a fluir
Te arrastran hacia su fosa
Antes de que te hayas acostumbrado a la luz

Y el demonio en mi pesadilla
Al que he gruñido y aullado
Está acechando detrás de la puerta en el vestíbulo
Estaría bien que viviera
Como un idiota feliz
En la naturaleza como los otros animales salvajes

Él me ha enseñado a retirarme
Y a sentir desprecio por mí mismo
Por ser cobarde a pesar de buenas intenciones
Me ha enseñado a negar
Quién soy y lo que he dicho
Y a drogarme hacia dolores y penurias

Y una estrella comienza a desvanecerse
El próximo día ha comenzado a amanecer
Uno de esos días que debo renunciar
Aun así, no quiero escapar
Aun así, no quiero huir
Si no sé que puedo regresar

Porque aquí es donde sucede
Aquí es donde tengo mi vida
El luto ardió hace mucho tiempo y el gallo está en silencio
Y aquí es donde debo
Ser yo mismo y así permanecer
Aunque pueda caer y morir de repente

Escrita por: