Balladen Om Det Stora Slagsmålet På Tegelbacken
I januari månad år nittonhundratre
Ett gäng av kungsholmsbusar på marsch man kunde se
Med pavan uti fickan och med lurporna på sne'
De var sura för de aldrig fick va' me'
Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt
Och samma kväll så samlades allt uppå Brunkeberg
Ett saftigt gäng som frusta Klaras öl och must och märg
Det var aldrig tal om kanske när de börja mucka gräl
De var sura för att allting var så fel
Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt
Det dånade om busarna som kom från Gamla Stan
Med åttiåtta söderkisar, grabbar hela dan
Och från Östermalm det tågades med schvung och svaj och spänst
Fast de var sura för de jämt fick gå längst
Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt
Och Tegelbacken tömdes raskt på slödder, böss och skarn
När busarna kom tågandes från alla håll i stan
Där låg den tom och tigande i månens vita ljus
Medan sången steg bland kåkar och bland hus
Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt
De stod vid Tegelbacken, de stod där man mot man
I månens bleka ljus, men ingen vågade sig fram
I fyra timmar hötte de och skrek från varsin gränd
Och sen så vände de på klacken och gick hem
Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt
Men än idag med fasa talar man i Stockholms stad
Om hur busarna på Tegelbacken slogs tre dar å rad
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt
The Ballad of the Big Brawl at Tegelbacken
In January of nineteen hundred and three
A gang of troublemakers from Kungsholmen you could see
With their swagger in their pockets and their caps askew
They were pissed off 'cause they never got to join in too
It was the guys from Eken, they were colorful lads
They were the ones who were in a hell of a bad mood, so mad
And with brass knuckles and clubs, with blood running hot and red
They headed to Tegelbacken to settle the score instead
And that same night, they gathered up on Brunkeberg
A hefty crew that guzzled Clara's beer and cider, absurd
There was never any maybe when they started to brawl
They were angry 'cause everything just felt so wrong after all
It was the guys from Eken, they were colorful lads
They were the ones who were in a hell of a bad mood, so mad
And with brass knuckles and clubs, with blood running hot and red
They headed to Tegelbacken to settle the score instead
The ruckus roared from the troublemakers coming from Old Town
With eighty-eight South Side boys, they were all around
And from Östermalm they marched with swagger and flair
Even though they were pissed 'cause they always had to bear
It was the guys from Eken, they were colorful lads
They were the ones who were in a hell of a bad mood, so mad
And with brass knuckles and clubs, with blood running hot and red
They headed to Tegelbacken to settle the score instead
And Tegelbacken quickly emptied of scum, thugs, and trash
When the troublemakers came marching from every corner in a flash
There it lay silent and still in the moon's pale light
As the song rose up among the shacks and the sights
It was the guys from Eken, they were colorful lads
They were the ones who were in a hell of a bad mood, so mad
And with brass knuckles and clubs, with blood running hot and red
They headed to Tegelbacken to settle the score instead
They stood at Tegelbacken, face to face, man to man
In the moon's dim light, but no one dared to take a stand
For four long hours, they shouted and cursed from each alleyway
And then they turned on their heels and just walked away
It was the guys from Eken, they were colorful lads
They were the ones who were in a hell of a bad mood, so mad
And with brass knuckles and clubs, with blood running hot and red
They headed to Tegelbacken to settle the score instead
But even today, with dread, they talk in Stockholm town
About how the troublemakers at Tegelbacken fought three days straight, renowned
And with brass knuckles and clubs, with blood running hot and red
They headed to Tegelbacken to settle the score instead