Draugen
När månstromman svinner från vågornas svall
Dess moder bak molnskyar vandrar trind
Den klagande lymningens viderskall
Ljuder i bitande avlandsvind
I Aftonens mörker då stormarna skred
På nodriket djupsvarta böljande hav
Draucgens skepnad på vågorna red
Över dess virvlande vattengrav
Böljebägarens vildsinta kast
Sen urminner skänker ett kärvhetens arv
I skenrök nu skymtas grymvulen gast
En vålnad som varslar om vemodets darv
I kvävande mörker han nidrades ung
Sorgfällighetens börda han bår
Sjëlen nu irrfärder ödestung
Bland lömska blindklippors tigande här
Ett kustlandskap i daggvuren tid
Den dystraste ymn av stormarnas hymn
Draucgen beskuggar sjömans frid
I mörker mareldsskimmer tar vid
Ett kustlandskap i daggvuren tid
Den dystraste ymn av stormarnas hymn
Draucgen beskuggar sjömans frid
I mörker mareldsskimmer tar vid
The Draugen
When the moonlight fades from the waves' swell
Its mother wanders behind the clouded skies
The wailing of the cursed echoes
In the biting retreating wind
In the evening's darkness as storms rolled
On the northern realm's deep black heaving sea
The Draugen's shape rode on the waves
Over its swirling watery grave
The wild throw of the wave's cup
From ancient times brings a harsh legacy
In the smoky glow now looms a grim specter
A ghost that warns of sorrowful days
In suffocating darkness, he was cursed young
Bearing the burden of sorrow's weight
The soul now wanders, heavy with fate
Among treacherous blind cliffs' silent here
A coastal landscape in the dew-laden time
The bleakest hymn of the storms' lament
The Draugen casts a shadow on the sailor's peace
In the dark, the firelight flickers on
A coastal landscape in the dew-laden time
The bleakest hymn of the storms' lament
The Draugen casts a shadow on the sailor's peace
In the dark, the firelight flickers on
Escrita por: Vintersorg, Otyg