Otygets Tid
Den arga stormvindar lägger sig ner och kuvade slutar vina
Ekar då hans beslutsamma steg från hemvistet under jord
Fruktan den fanns så --- och möter ondska som ej vill sina
En osläcktad hunger uti hans bröst, --- i hans ord
Refräng:
För dem skall ni bli evigt dömda
I mörkrets kalla hålor, leva och dö
Har ljusa väsen blivit glömda
Han åt alla dem, de saliga djur, den tidlösa onda vitter
Med trollkraft han dräper --- ljus, som tillfaller nattens rå
I kammaren under jord nu han släpat med sig de döda grytter
De --- brutna ulvar hans käft, kryper mot mossan grå
I skogars djupa och över dyster hed hör man vingslag ljuda från bevingad man
--- som i underjorden levt, griper han som aldrig nämns vid namne
Vad driva män --- och för --- spelandes i kraft sig vrider
Varthän han skola bära --- liv, för döden ond och bråd
Han stillat sin själahunger till fullo när det mot skymning lider
En lömsk gudablick i ögat han bär, bevittnar hans grymma dåd
Refräng:
För dem skall ni bli evigt dömda
I mörkrets kalla hålor, leva och dö
Har ljusa väsen blivit glömda
Magra oår följer i hans spår, ångest väntar nu när han har fyllt sin buk
Den stora kitteln nu i ladugården står, röken stiger nu när brygden sjuder
Tiempo de la Ira
Los furiosos vientos de la tormenta se aquietan y dejan de aullar humillados
Resuena entonces su paso decidido desde su morada bajo tierra
El miedo estaba presente así --- y se enfrenta al mal que no quiere rendirse
Un hambre insaciable en su pecho, --- en sus palabras
Coro:
Para ellos serán eternamente condenados
En los fríos agujeros de la oscuridad, vivir y morir
Los seres luminosos han sido olvidados
Él devoró a todos ellos, las criaturas benditas, el mal eterno y astuto
Con su magia mata --- la luz, que cae en manos de la noche cruel
En la cámara bajo tierra ahora arrastra consigo a los muertos gorriones
Los lobos rotos --- su mandíbula, se arrastran hacia el musgo gris
En lo profundo de los bosques y sobre la lúgubre llanura se escuchan aleteos de un hombre alado
--- que ha vivido en el inframundo, él agarra a aquel que nunca es nombrado
Qué impulsará a los hombres --- y por --- jugando en su poder se retuercen
A dónde llevarán --- la vida, para la muerte malvada y apresurada
Ha saciado su hambre de alma por completo cuando cae el crepúsculo
Una mirada malévola en sus ojos lleva, testigo de sus crueles actos
Coro:
Para ellos serán eternamente condenados
En los fríos agujeros de la oscuridad, vivir y morir
Los seres luminosos han sido olvidados
Las cosechas escasas siguen su rastro, la angustia espera ahora que ha llenado su vientre
El gran caldero ahora en el granero está, el humo se eleva ahora mientras hierve la poción