Vi Som Visste
På ett tak till ett hus I stad
I ett land I en värld utan glas
Nånting hände men ingen vet vad
Ingen minns nått men alla stod kvar
Vi var där när alla ropade lev
Världen var vacker och så undrebart skev
Vi skruva till den vi vred och vi vred
Tills livet vällde in på riktigt I oss med
Vi som visste var är vi någonstans
Var det bara så det var när vår dröm försvann
Nu står jag kvar här med något hårt I min hals
Nu står jag kvar här och vet ingenting alls
Vad vi hlar druckit vad vi har gått loss
Och stält åt sidan alla tvivel som gnagt I oss
Jag glömmer aldrig hur du sjöng när du brann
Jag glömmer aldrig när din rädsla försvann
Det vi har kvar ligger här I min hand
Det vi tror på rinner undan som sand
Höj volymen jag tror jag når fram
Vill se till att inga glömmer våra namn
Vi som visste var är vi någonstans
Var det bara så när vår dröm försvann
Nu står jag kvar här med något hårt I min hals
Nu står jag kvar här och vet ingenting alls
Dagarna gå men tiden står still
Och jag kan inte stanna kvar här fast jag gärna vill
Jag tänker aldrig på de människor jag glömt
Jag tänker aldrig på de drömmar jag drömt
Nosotros que sabíamos
En un techo de una casa en la ciudad
En un país en un mundo sin cristal
Algo sucedió pero nadie sabe qué
Nadie recuerda nada pero todos permanecieron
Estábamos allí cuando todos gritaban 'vive'
El mundo era hermoso y tan maravillosamente torcido
Lo giramos, lo torcimos una y otra vez
Hasta que la vida fluía realmente en nosotros
Nosotros que sabíamos, ¿dónde estamos?
¿Fue así como fue cuando nuestro sueño desapareció?
Ahora me quedo aquí con algo duro en mi garganta
Ahora me quedo aquí y no sé nada en absoluto
Lo que hemos bebido, lo que hemos dejado ir
Y hemos apartado todas las dudas que nos carcomían
Nunca olvidaré cómo cantabas cuando ardías
Nunca olvidaré cuando tu miedo desapareció
Lo que nos queda está aquí en mi mano
Lo que creemos se escapa como arena
Sube el volumen, creo que puedo llegar
Quiero asegurarme de que nadie olvide nuestros nombres
Nosotros que sabíamos, ¿dónde estamos?
¿Fue así cuando nuestro sueño desapareció?
Ahora me quedo aquí con algo duro en mi garganta
Ahora me quedo aquí y no sé nada en absoluto
Los días pasan pero el tiempo se detiene
Y no puedo quedarme aquí aunque quisiera
Nunca pienso en las personas que he olvidado
Nunca pienso en los sueños que he tenido