395px

Tanke

Radare (Suecia)

Tanke

Den tid då fåglars sång bar lycka
och solen gav livet dess ljus
Den tid då själen lärde sig smycka
varandet med berusning utan krus

Hur bedrifter inom vetskap gagnar
En breddad tomhets likgiltighet
Och livet far i vanmakts vagnar
Mot tristessens orubblighet

En stad av färger rymmer intighet
Bland larm finnes sällan sans
Vid grå fasader svinner salighet
Här försmäktas livets glans

I själens trädgård gror vaga strimmor
Ur sinnets bördiga mull spirar liv
Vita händer trevar genom grå dimmor
Natur av det yttersta i mig nu bliv

Förlöst från oblida fingrars grepp
I ytterlighetens sköte jag mottages
Vid forna andars skimmrande skepp
I det ljusa havets slöja jag förses

Tanke

La época en la que el canto de los pájaros traía felicidad
y el sol daba a la vida su luz
La época en la que el alma aprendía a adornar
la existencia con embriaguez sin adornos

Cómo los logros en el conocimiento benefician
una indiferencia ampliada de la vacuidad
Y la vida va en carros de impotencia
Hacia la inquebrantable tristeza

Una ciudad de colores alberga la nada
Entre el ruido rara vez se encuentra cordura
Ante fachadas grises desaparece la felicidad
Aquí se desvanece el brillo de la vida

En el jardín del alma crecen tenues rayos
De la fértil tierra de la mente brota la vida
Manos blancas se abren paso a través de grises neblinas
La naturaleza de lo más profundo en mí ahora se convierte

Liberado del agarre de dedos olvidados
En el seno de la extrema realidad soy recibido
Junto a los brillantes barcos de antaño
En el velo del mar brillante soy provisto

Escrita por: