Otyg i hjärtat
Jag har strövat över milsvida höjder
Jag har kämpat över högfjällets snö
Jag har vadat i urgamla bäckar
Skådat trollet åldras och dö
Den hedniska sången från skogen lockat
Förförelsen från de fagra rå
Jag har vandrat i furuskogar
Bevittnat hur dimman sänkt sig grå
Längs bäckars stråk som sinnet giljar
Där vatten piskar den grönklädda strand
Naturen sin allmakt mig beviljar
Liksom skatten vid regnbågens rand
Vinter, sommar, vår och höst
Du är för alltid uti mitt hjärta
Du skänker mig den vackraste tröst
I alla dina kontraster, bjärta
Mitt hjärta är med naturens fröjder
Min själ förtrollad av sagornas makt
Ögonen glimmar av storslagna anor
Och sinnet förblir uti trollbunden trakt
Ett otyg i hjärtat och själen jag är
Kylan, naturen jag håller så kär
Under norrskenets brinnande sfär
jag sorgemansdrömmen med kärlek när
Otyg en el corazón
He vagado por vastas alturas
He luchado sobre la nieve de las montañas
He cruzado antiguos arroyos
He visto al troll envejecer y morir
El canto pagano del bosque me ha llamado
La seducción de las bellas doncellas
He caminado por bosques de pinos
He presenciado cómo la niebla desciende gris
A lo largo de los arroyos donde la mente se regocija
Donde el agua azota la orilla cubierta de verde
La naturaleza me otorga su poder supremo
Como el tesoro al final del arcoíris
Invierno, verano, primavera y otoño
Tú estás por siempre en mi corazón
Me brindas el consuelo más hermoso
En todos tus contrastes, querida
Mi corazón está lleno de las alegrías de la naturaleza
Mi alma encantada por el poder de los cuentos
Mis ojos brillan con grandiosos ancestros
Y mi mente permanece en un lugar encantado
Un desorden en el corazón y el alma soy
El frío, la naturaleza que tanto amo
Bajo la esfera ardiente de la aurora boreal
Acuno el sueño de la tristeza con amor