Månmarkavisan
När ängderna omfamnar skyarna
En blodfärgad solulv då danas fram
Kastar sin skuggeld uppå byarna
Som sussar inunder alpkedjors kam
Fjällets folk galdrar trolldomar
Som väcker allt oknytt ur dvalors famn
Blot skänks till hedna gudomar
Och bud sänds iväg med magisk ramn
CHORUS:
Gryning randas
Skogen andas
Älvorna leka i töckenlund
Vid ängens gränser
Daggdroppar glänser
Väckes till liv i arlastund
Trolltyg manar
Björk och granar
Rötter sina ur märglet drar
Häxkitteln sjuder
I berget ljuder
Månmarkapipornas fanfar
Djupt uti dunkel bergsänka
Vid grymvulna häxors kalla kök
Där knotor och blod i brygd stänkas
En gåtfull dryck skaps ur sällsam rök
En urkraftens bärande glömskebrygd
Skall färdas med korpar i sol och tö
Tids skall den styra den människobygd
Att glömma de väsen som aldrig dö
CHORUS:
Gryning randas
Skogen andas
Älvorna leka i töckenlund
Vid ängens gränser
Daggdroppar glänser
Väckes till liv i arlastund
Trolltyg manar
Björk och granar
Rötter sina ur märglet drar
Häxkitteln sjuder
I berget ljuder
Månmarkapipornas fanfar
La canción de la luna
Cuando los prados abrazan a las nubes
Un lobo de sol color sangre se asoma
Arroja su sombra sobre los pueblos
Que susurran bajo la cresta de las montañas
El pueblo de la montaña canta hechizos
Que despiertan a todas las criaturas de su letargo
Se ofrecen sacrificios a los dioses paganos
Y se envían mensajes con runas mágicas
CORO:
Amanece
El bosque respira
Las hadas juegan en el bosque neblinoso
En los límites del prado
Las gotas de rocío brillan
Despiertan a la vida en la última hora
Los hechizos llaman
Los abedules y pinos
Arraigan sus raíces desde lo más profundo
El caldero de la bruja hierve
En la montaña resuena
El desfile de las flautas de la luna
Profundo en el oscuro valle de la montaña
En la fría cocina de las brujas malvadas
Donde nudos y sangre se mezclan
Una misteriosa bebida se crea de un humo extraño
Una poción olvidadiza de fuerza primordial
Viajará con los cuervos bajo el sol y la niebla
Con el tiempo gobernará la comunidad humana
Para olvidar a los seres que nunca mueren
CORO:
Amanece
El bosque respira
Las hadas juegan en el bosque neblinoso
En los límites del prado
Las gotas de rocío brillan
Despiertan a la vida en la última hora
Los hechizos llaman
Los abedules y pinos
Arraigan sus raíces desde lo más profundo
El caldero de la bruja hierve
En la montaña resuena
El desfile de las flautas de la luna