Röda Bergen
Om vi går till Röda Bergen
Klockan fem på morgonen
Kan vi höra löven falla
och duvorna i tystnaden
Om jag står på Röda Berget
Som en kraschad bil i skymningen
Kan jag höra Stockholm sjunga
Samma sånger om igen
Hösten är så klar
och så ren och underbar
och alla blir så mycket vackrare
Och då vill jag gå hem
och börja allt igen
och just så vill jag göra
om och om och om och om igen
Om vi går till Röda Bergen
När solen står som högst på dan
Kan vi bara stå och svära
För allting blir för uppenbart
Våra liv är inte nära
Nånting som vi läste om
Jag har bara mina sinnen
Det är så jag går igång
Hösten är så klar...
Montañas Rojas
Si vamos a las Montañas Rojas
A las cinco de la mañana
Podemos escuchar las hojas caer
y las palomas en el silencio
Si estoy en las Montañas Rojas
Como un auto chocado al atardecer
Puedo escuchar a Estocolmo cantar
Las mismas canciones una y otra vez
El otoño es tan claro
y tan puro y maravilloso
y todos se vuelven mucho más hermosos
Y entonces quiero ir a casa
y empezar todo de nuevo
y justo así quiero hacerlo
una y otra vez
Si vamos a las Montañas Rojas
Cuando el sol está en lo más alto del día
Solo podemos quedarnos y maldecir
Porque todo se vuelve demasiado evidente
Nuestras vidas no están cerca
Nada de lo que leímos
Solo tengo mis sentidos
Es así como me emociono
El otoño es tan claro...