395px

Septiembre en Sörmland

Staffan Hellstrand

Septembersörmland

Septembersörmland
Allting som glittrar är av guld
Du håller blicken fäst mot marken
med ett hjärta fyllt av skuld
Septembersörmland
Du är en pojke ingen man
Du klistrar löv i dina skolböcker
tills alla sidor står i brand

Du gav allting åt dom gamla
fast ditt eget liv var nytt
Det kunde dom aldrig förlåta
Att allting vänt sej om och flytt
Dom höll kvar dej efter skolan
och sa vi vet vad du är för sort
Men det var bara du i deras värld
och du var inte där

Septembersörmland
Allting som glittrar är av guld
Allt som fryser â€" lämna salen
Allt ni andra â€" fall omkull
Septembersörmland
Allting som glittrar är av guld
Men tro dom aldrig när dom säger
att allt finns här och bara för din skull

Dom knuffade ner dej från balkongen
Du gick högre än man fick
Men du hängde kvar i räcket
tills dom glömde dej och gick
Och sen sprang du ut på taket
Där var himlen vit och grå
och du såg ut över landet
som du lärt dej älska så

Septembersörmland
Vad jag är skyldig dej
är inte alls lika viktigt
som vad du är skyldig mej
Sepembersörmland
Allting som glittrar äv av guld
Låt det fylla hela taket
men snälla, snälla, snälla
snälla låt mej flyga härifrån

Septiembre en Sörmland

Septiembre en Sörmland
Todo lo que brilla es de oro
Mantienes la mirada fija en el suelo
con un corazón lleno de culpa
Septiembre en Sörmland
Eres un chico, no un hombre
Pegas hojas en tus libros escolares
hasta que todas las páginas arden

Diste todo a los ancianos
aunque tu vida era nueva
Nunca pudieron perdonarlo
Que todo se volviera y huyera
Te retuvieron después de la escuela
y dijeron sabemos qué clase eres
Pero solo eras tú en su mundo
y tú no estabas allí

Septiembre en Sörmland
Todo lo que brilla es de oro
Todo lo que se congela - sal de la sala
Todos los demás - caen al suelo
Septiembre en Sörmland
Todo lo que brilla es de oro
Pero nunca creas cuando dicen
que todo está aquí solo por ti

Te empujaron desde el balcón
Subiste más alto de lo permitido
Pero te aferraste a la barandilla
hasta que te olvidaron y se fueron
Y luego corriste al techo
Donde el cielo era blanco y gris
y miraste sobre el país
que aprendiste a amar tanto

Septiembre en Sörmland
Lo que te debo
no es tan importante
como lo que me debes
Septiembre en Sörmland
Todo lo que brilla es de oro
Deja que llene todo el techo
pero por favor, por favor, por favor
por favor déjame volar lejos de aquí

Escrita por: