Lågorna
Snö faller på min kind
Jag ser stjärnorna lysa kalla
Jag hör klockorna slå för alla
som ska gå genom samma eld
Vi var unga, bara fjorton år
Alla sånger vi sjöng var vita
Jag var Dylan, du var Lovely Rita
Tills den dag vi gick för långt
rakt in i lågorna
Jag såg dig under ekarna på fälten
Under månen, du var en älva
Just när skyarna började skälva
och vi föll genom alltihop
Jag höll fast dig så hårt i dina armar
och du snyftade och lät mig vinna
Just när skyarna började brinna
och sen gick vi därifrån
bort ifrån lågorna
Var vi unga
eller bara vålnader i stan
På jakt efter något annat
än det vi var som barn
Jag känner snö smälta på min kind...
Llamas
Snö cae en mi mejilla
Veo las estrellas brillar frías
Escucho las campanas sonar para todos
que deben atravesar el mismo fuego
Éramos jóvenes, solo catorce años
Todas las canciones que cantábamos eran blancas
Yo era Dylan, tú eras Lovely Rita
Hasta el día que fuimos demasiado lejos
directo hacia las llamas
Te vi bajo los robles en los campos
Bajo la luna, eras un hada
Justo cuando las nubes comenzaron a temblar
y caímos a través de todo
Te agarré tan fuerte en tus brazos
y sollozaste y me dejaste ganar
Justo cuando las nubes comenzaron a arder
y luego nos alejamos de allí
lejos de las llamas
¿Éramos jóvenes
o solo fantasmas en la ciudad
Buscando algo diferente
a lo que éramos de niños?
Siento la nieve derretirse en mi mejilla...