Den Sista Droppen Utav Liv
Mitt hat har aldrig varit såhär starkt
Inte heller har min sorg varit så tydlig
Långt där nere i fördärvets tempel
Frodades jag i min ensamhet
Likt en sten i vatten sjönk jag
Allt längre ner i det iskalla vattnet
Jag tyckte mig aldrig se någon botten
Ständigt sjunkandes allt längre ner
Här nere i djupet finns inget ljus
Inte heller finns någon värme
Ingen stjärna lyser längre klart
Och här finns ingen vägledande eld
Knivens ilskna dans över kall och stel hud
Dränerar blodet, den sista droppen utav liv
Det som du väljer att kalla för livsglädje
Har marorna rövat ifrån mig i dem mörkaste nätter
Sakta tynar jag bort
För att sedan glömmas
Ännu en oristad gravsten skall nu resas
Och med tiden täckas av död vegetation
La Última Gota de Vida
Mi odio nunca ha sido tan fuerte
Tampoco mi dolor ha sido tan claro
Allá abajo en el templo de la perdición
Me sumergí en mi soledad
Como una piedra en el agua me hundí
Cada vez más en el agua helada
Nunca parecía ver el fondo
Siempre hundiéndome más y más
Aquí abajo en la profundidad no hay luz
Tampoco hay calor
Ninguna estrella brilla claramente
Y aquí no hay fuego guía
La danza furiosa del cuchillo sobre la piel fría y rígida
Drena la sangre, la última gota de vida
Lo que eliges llamar alegría de vivir
Los demonios me han robado en las noches más oscuras
Poco a poco me desvanezco
Para luego ser olvidado
Otra lápida sin descanso será erigida
Y con el tiempo será cubierta de vegetación muerta