Just Den Där
Jag kommer in på ett place,
där står bara en massa brudar som ser exakt likadana ut,
med sina spacklade fejs,
och stanken av opiumparfym jag börjar fundera på hur jag står ut.
I ett hörn står en brud och drömmer om att bli postordermodell,
hon står och väntar på att bli upptäckt på samma place kväll efter kväll.
Vid ett bort sitter ett gäng,
där sitter en skådis och skryter hur många offer han fått i sin säng.
Dom går ut och slår på,
och kommer in i lokalen som UFO:s så flummiga så.
Det har kommit schysst koks till stan, nittiotvå procent ska det visst va,
det enda som får mej att stanna är att jag hoppas att finna dej här en dag.
Varför kan jag aldrig hitta en vanlig brud,
måste det bli en nyfriserad Kenzogud,
varför kan jag aldrig bli riktigt kär,
det gäller bara andra och knappast här.
Men varför stanna då,
när det är bara och gå.
Varför kan jag aldrig finna just den där,
varför kan jag aldrig finna just den där,
varför kan jag aldrig finna just den där,
som gör mej kär.
Vi går på stan en dag,
jag ser bara en massa ansikten jag aldrig sett förut,
vi stannar upp ett slag,
och Nilsson säger: - Det är familjeflickor som aldrig nånsin går ut.
Hon i mörka håret där,
i henne är jag platoniskt kär,
vi har sett på varann en massa gånger utan att gå fram.
Varför kan jag aldrig hitta en vanlig brud,
måste det bli en nyfriserad Kenzogud,
varför kan jag aldrig bli riktigt kär,
så jag kan ta mina grejor och aldrig visa mej här,
Och snälla du,
ta mej härifrån.
Varför kan jag aldrig finna just den där,
varför kan jag aldrig finna just den där,
varför kan jag aldrig finna just den där,
som gör mej kär.
Varför kan jag aldrig hitta en vanlig brud,
måste det bli en nyfriserad Kenzogud,
varför kan jag aldrig bli riktigt kär,
så jag kan slippa nickedockorna på damernas värld.
Oooh snälla du, ta mej härifrån,
ta mej härifrån, ta mej härifrån.
Varför kan jag aldrig finna just den där,
varför kan jag aldrig finna just den där.
Solo Esa
Entro a un lugar,
donde solo hay un montón de chicas que lucen exactamente iguales,
con sus rostros maquillados,
y el olor a perfume de opio me hace cuestionar cómo aguanto.
En un rincón hay una chica soñando con ser modelo por catálogo,
está esperando ser descubierta en el mismo lugar noche tras noche.
En una mesa hay un grupo,
un actor presumiendo de cuántas conquistas ha tenido en su cama.
Salen y entran,
y llegan al local como OVNIs tan alucinados.
Ha llegado buena coca a la ciudad, dicen que es del noventa y dos por ciento,
lo único que me hace quedarme es la esperanza de encontrarte aquí algún día.
¿Por qué nunca puedo encontrar una chica normal?,
¿tiene que ser una diosa de Kenzo recién peinada?,
¿por qué nunca puedo enamorarme de verdad?,
solo sucede con otros y casi nunca aquí.
Pero ¿por qué quedarse entonces,
cuando es solo cuestión de irse?
¿Por qué nunca puedo encontrar solo esa,
por qué nunca puedo encontrar solo esa,
por qué nunca puedo encontrar solo esa,
que me hace amar?
Caminamos por la ciudad un día,
veo caras que nunca antes había visto,
nos detenemos un momento,
y Nilsson dice: - Son chicas de familia que nunca salen.
Esa de cabello oscuro allí,
estoy platónicamente enamorado de ella,
nos hemos visto muchas veces sin acercarnos.
¿Por qué nunca puedo encontrar una chica normal?,
¿tiene que ser una diosa de Kenzo recién peinada?,
¿por qué nunca puedo enamorarme de verdad?,
para poder tomar mis cosas y nunca más mostrarme aquí,
Y por favor,
llévame lejos de aquí.
¿Por qué nunca puedo encontrar solo esa,
por qué nunca puedo encontrar solo esa,
por qué nunca puedo encontrar solo esa,
que me hace amar?
¿Por qué nunca puedo encontrar una chica normal?,
¿tiene que ser una diosa de Kenzo recién peinada?,
¿por qué nunca puedo enamorarme de verdad?,
para poder evitar las muñecas de porcelana en el mundo de las damas.
Oh por favor, llévame lejos de aquí,
llévame lejos de aquí, llévame lejos de aquí.
¿Por qué nunca puedo encontrar solo esa,
por qué nunca puedo encontrar solo esa.