Va ska man ta livet av sig för när man ändå aldrig får höra snacket efteråt?
Och vi drog hela gänget ner på Vickan,
det var Perre, Jerry och Bobbo och jag,
och alla polare stod ner på Vickan,
vi skulle alla in i dimman, vilket drag.
Och vi försvann åt varsitt håll in på stället,
och Jerry va den som var först tänd med en biff, han är bra.
Och jag stod vid baren och hängde hela kvällen,
och då kom hon äntligen, modellen, fram och sa;
- Jag har suttit där borta i hörnet hela kvällen.
Och jag kände mitt hjärta lyftas och trånas.
Och jag snacka, och jag snacka, och jag snacka,
och jag log och jag kände jag var glad.
Men då hände nånting som förstörde resten av kvällen,
plötsligt kom den där förbannade jävla aktören,
och det var honom hon hade väntat och ville ha.
Han tog'na stödigt under armen och gick,
och den blick han gav mig minns jag än i dag,
så jag stod och tjöt och skrek in på stället;
Va fan är en aktör mycket bättre än en rockartist,
va fan är en aktör mycket bättre än en rockartist,
va fan är en aktör mycket bättre än en rockartist,
va fan är en aktör mycket bättre än en rockartist,
va fan är en aktör mycket bättre än en rockartist.
Så jag tog min skinnpaj och gick ut i natten,
och jag gick hem till min kvart i Gamla Stan.
På vägen hem passerade jag strömmen,
och drömmen om självmord slog mej i ett slag.
Måsarnas eviga tjut,
strömmens eviga brus,
här kunde lika gärna helvetet ta slut.
Men då slog mej en tanke som sa,
faller en bort står det åter tusen nästa dag,
så jag vände på klacken och gick.
För va ska man ta livet av sig för
när man ändå aldrig får höra snacket efteråt,
för va ska man ta livet av sig för
när man ändå aldrig får höra snacket efteråt,
för va ska man ta livet av sig för
när man ändå aldrig får höra snacket efteråt,
för va ska man ta livet av sig för
när man ändå aldrig får höra snacket efteråt.
¿Por qué debería quitarse la vida uno si nunca escuchará los chismes después?
Y llevamos a todo el grupo a Vickan,
era Perre, Jerry, Bobbo y yo,
y todos los amigos estaban en Vickan,
todos íbamos hacia la neblina, qué movida.
Y desaparecimos cada uno por su lado en el lugar,
Jerry fue el primero en prenderse con una cerveza, es bueno.
Y yo estaba en la barra toda la noche,
y finalmente llegó ella, la modelo, y dijo;
- He estado sentada allá en la esquina toda la noche.
Y sentí mi corazón elevarse y anhelar.
Y hablé, y hablé, y hablé,
sonreí y sentí que era feliz.
Pero entonces algo sucedió que arruinó el resto de la noche,
de repente llegó ese maldito actor,
y era a él a quien esperaba y quería.
Él la tomó firmemente del brazo y se fue,
y la mirada que me dio la recuerdo hasta hoy,
entonces me quedé llorando y gritando en el lugar;
¿Qué demonios hace un actor mucho mejor que un artista de rock?,
¿Qué demonios hace un actor mucho mejor que un artista de rock?,
¿Qué demonios hace un actor mucho mejor que un artista de rock?,
¿Qué demonios hace un actor mucho mejor que un artista de rock?,
¿Qué demonios hace un actor mucho mejor que un artista de rock?
Así que tomé mi chaqueta de cuero y salí a la noche,
y fui a casa a mi apartamento en Gamla Stan.
En el camino a casa pasé por el río,
y el pensamiento del suicidio me golpeó de repente.
El eterno chillido de las gaviotas,
el eterno murmullo del río,
aquí podría terminar el infierno igualmente.
Pero entonces me golpeó un pensamiento que decía,
si uno cae, habrá mil más al día siguiente,
así que di la vuelta y me fui.
Por qué debería quitarse la vida uno
si nunca escuchará los chismes después,
por qué debería quitarse la vida uno
si nunca escuchará los chismes después,
por qué debería quitarse la vida uno
si nunca escuchará los chismes después,
por qué debería quitarse la vida uno
si nunca escuchará los chismes después.