Bäring nord
Jag seglat över havet, snart nog i tjugo år,
lärt hur dystra dagar kommer och går,
alla oceaner har varit för mig en bädd
och i storm på vilda vatten, jag aldrig varit rädd
Men nu kallar mig den jord,
Där i norr den sköna Nord
Och det tär min kropp och själ,
Att jag ej är där
Och för mitt inre öga,
Ser jag skogens stammar höga
Vid den plats som för mig kan kallas hem
Brevet från min son, kom likt vinden norrifrån
En dröm att följa pappa, att gå i faders spår
Så drar jag sakta handen genom mitt gråa hår
och från fårad kind i stillhet, jag stryker bort en tår
Ja, nu kallar mig den jord, där i norr den sköna Nord
och det tär i min kropp och själ att jag ej är där
och för mitt inre öga ser jag skogens stammar höga
vid den plats som för mig kan kallas hem
Längtans starka vingar bär mig hem
Skall aldrig mera lämna släkt och vän
I Sverige finns du kvar
Jag minns dig kära far
Ung och stursk i sinnet, inga drömmar sköts i sank
Jag matats har med minnen, fast utsvulten och pank
Men när vildheten i hjärtat, med ålder viker bort
Och tankar om ett äventyr är att minnas år som gått
Ja då kallar mig den jord, där i norr den sköna Nord
och det tär i min kropp och själ att jag ej är där
och för mitt inre öga ser jag skogens stammar höga
vid den plats som för mig kan kallas hem
Men nu kallar mig den jord, där i norr den sköna Nord
och det tär i min kropp och själ att jag ej är där
och för mitt inre öga ser jag skogens stammar höga
vid den plats som för mig kan kallas hem - mitt hem
Bäring norte
He navegado por el mar, casi veinte años,
aprendiendo cómo vienen y van los días sombríos,
todos los océanos han sido mi lecho
y en la tormenta en aguas salvajes, nunca he tenido miedo
Pero ahora me llama la tierra,
Donde en el norte la hermosa Norte
Y me consume el cuerpo y el alma,
que no estoy allí
Y en mi ojo interno,
Veo los altos troncos del bosque
En el lugar que para mí puede llamarse hogar
La carta de mi hijo, llegó como el viento del norte
Un sueño de seguir a papá, de seguir los pasos del padre
Así que paso lentamente la mano por mi cabello gris
y de mi mejilla arrugada en silencio, borro una lágrima
Sí, ahora me llama la tierra, donde en el norte la hermosa Norte
y me consume el cuerpo y el alma que no estoy allí
y en mi ojo interno veo los altos troncos del bosque
en el lugar que para mí puede llamarse hogar
Las fuertes alas del anhelo me llevan a casa
Nunca más dejaré a la familia y amigos
En Suecia sigues ahí
Te recuerdo querido padre
Joven y terco en mente, ningún sueño se hunde
He sido alimentado con recuerdos, aunque hambriento y sin dinero
Pero cuando la salvajería en el corazón, con la edad se desvanece
Y pensamientos de una aventura son recordar los años que han pasado
Sí, entonces me llama la tierra, donde en el norte la hermosa Norte
y me consume el cuerpo y el alma que no estoy allí
y en mi ojo interno veo los altos troncos del bosque
en el lugar que para mí puede llamarse hogar
Pero ahora me llama la tierra, donde en el norte la hermosa Norte
y me consume el cuerpo y el alma que no estoy allí
y en mi ojo interno veo los altos troncos del bosque
en el lugar que para mí puede llamarse hogar - mi hogar