Stilla
Fjället nu andas, kring mig susa
Jämna djupa andedrag
Fjället nu sover, stora ljusa
Skyar gå för kvällsvind svag
Det är fjällets sommardrömmar
Som i tusen ådror strömmar
Blodet friskt och porlande
Djupt i sämnen sorlande
Sakta nu fjället sämks och häves
Likt en jättejungfrus barm
Slöja skär av skyar kväves
Över barmen vit och varm
Livet därinne gömmer
Jungfrun är ej död, hon drömmer
Lungt i slummer vilande
Genom sekler ilande
Stilla, stilla - får ej störa
Denna ro med sorger små
Kom och lyss och du skall höra
Henns stora hjärta slå
Och den man som djupt betagen
Hört de starka lugna slagen
Går bland makter stridande
Osårbar och bidande
Silencio
La montaña ahora respira, susurrando a mi alrededor
Respiraciones profundas y uniformes
La montaña ahora duerme, grande y brillante
Nubes pasan por la débil brisa nocturna
Son los sueños de verano de la montaña
Que fluyen en mil venas
La sangre fresca y burbujeante
Profundamente murmurante en las venas
Poco a poco la montaña se eleva y se hincha
Como el pecho de una giganta
El velo corta las nubes de nitrógeno
Sobre el pecho blanco y cálido
La vida dentro se esconde
La giganta no está muerta, ella sueña
Descansando tranquilamente en sueños
A través de los siglos corriendo
Silencio, silencio - no debemos perturbar
Esta calma con pequeñas penas
Ven y escucha y escucharás
Su gran corazón latir
Y el hombre que profundamente cautivado
Ha escuchado los fuertes y tranquilos latidos
Caminará entre poderes en conflicto
Invulnerable y esperando