395px

Visa en Nybroviken

Vreeswijk Cornelis

Visa Vid Nybroviken

Hej min kära skåda Nybroviken
Lägg dig i min säng ta särken av
Hör där nere vrålar alla liken
Med cement kring foten ur sin grav
Se hur böljorna däröver dansa
Se hur motorbåten smattrar fram
Knotor flyter upp att oss bekransa
Knotor i en plastsäck synd och skam

En polisbil dyker upp på scenen
Det är ganska gott om sådana i år
Annkatrin stäng fönstret för sirenen
Kyss mig sensuellt så tiden går
En allergisk gangster börjar skjuta
Å åstad kommer en insändar storm
Låt dom hållas, låt oss hellre njuta
Utan koppel, utan uniform

Här står jag och penetrerar saken
Framför fönstret i vårt dubbelrum
Och jag har glömt bort att jag är naken
För att luften är så ljuvligt ljum
Träden fläktar, Karl den tolfte stirrar
Som det anstår varje sann german
Viggen ylar fram så isen klirrar
Svenska stålet biter ta me´ fan

Du, du snackar alldeles för mycket
Sluta snacka nu sa Annkatrin
Drick med mig så lättar kanske trycket
Titta på mig är jag inte fin
Kom till mig och gör det enda rätta
Kom till mig här är det faktiskt grönt
Ja, sa jag och gjorde därpå detta
Och medborgare va det va skönt

Visa en Nybroviken

Hej mi querida, mira Nybroviken
Acuéstate en mi cama, quítate la chaqueta
Escucha cómo abajo rugen todos los cadáveres
Con cemento alrededor de sus pies desde su tumba
Mira cómo las olas bailan sobre ellos
Mira cómo la lancha a motor avanza
Los nudos flotan para rodearnos
Nudos en una bolsa de plástico, qué vergüenza

Un coche de policía aparece en escena
Hay bastantes de esos este año
Annkatrin, cierra la ventana por la sirena
Bésame sensualmente para que pase el tiempo
Un gánster alérgico comienza a disparar
Y se desata una tormenta de cartas al editor
Déjalos estar, mejor disfrutemos
Sin correa, sin uniforme

Aquí estoy penetrando el asunto
Frente a la ventana en nuestra habitación doble
Y he olvidado que estoy desnudo
Porque el aire es tan deliciosamente tibio
Los árboles ondean, Karl XII nos observa
Como corresponde a todo verdadero alemán
El Viggen aúlla mientras el hielo tintinea
El acero sueco muerde, ¡carajo!

Tú, hablas demasiado
Deja de hablar ahora, dijo Annkatrin
Bebe conmigo, quizás la presión se alivie
Mírame, ¿no soy hermosa?
Ven a mí y haz lo correcto
Ven a mí, aquí está realmente verde
Sí, dije y luego hice esto
Y ciudadano, ¡qué bien estuvo!

Escrita por: