395px

Elegía

Lars Winnerbäck

Elegi

Du ser andra halvan av solen när den sjunker i väst
jag sitter ensam här och undrar var vi hamnar härnäst
Med dig på andra sidan jorden får jag tid till ingenting
Medan natten fäller blå kalla skuggor häromkring

Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej
och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig

Det är en storm påväg inatt, rannsaka och bekänn
guds son ska komma nerstigen från himmelen igen
Du ska stå naken framför sanningen och jordens alla kval
han ska pröva din styrka, han ska testa din moral

Vi står tysta framför skälet, där sommaren tar slut
som tonårsbarn på hemväg efter gårdagens debut
Nu skulle inget bli som förr, vi var i en annan division
Vi kunde höra höstens mörka vatten brusa under bron

Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej
och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig

Och alldeles nyss fick jag lyssna till ditt skratt
och det berättade, du saknar mig inatt, det gör jag med
Det är så tyst nerifrån gatan som det aldrig annars är
det är som om natten här har sett allting och stilla sjunger med

En elegi för alla sorger den där hösten handla om
För en mor som sjukna in, för ett barn som aldrig kom
För skuggan över gårn där aldrig solen lyste in
För en ork som inte fanns, du sakna min, jag sakna din

För en tystnad mellan väggarna som skar genom cement
Två ögonpar i tomhet från september till advent
För en man som gick till jobbet som om inget hade hänt
För en kvinna som sa allting är förstört, allt är brännt

En elegi för alla vägar som vi inte vandrat än
för en tid som bara går och aldrig kommer igen

Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej
och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig

Elegía

Ves la otra mitad del sol cuando se hunde en el oeste
Estoy sentado aquí solo y preguntándome dónde acabaremos después
Contándote en el otro lado del mundo, tendré tiempo para nada
Mientras la noche cae azules sombras frías por aquí

Podríamos hacer cualquier cosa, nunca diríamos que no
y lo que me confíes, yo te confiaré

Esta noche viene una tormenta, busca y confiesa
Hijo de Dios descenderá del cielo otra vez
Estarás desnudo frente a la verdad y toda la agonía de la tierra
pondrá a prueba tu fuerza, pondrá a prueba tu moral

Estamos en silencio frente a la pelea, donde termina el verano
como un adolescente en el camino a casa después del debut de ayer
Ahora nada sería como antes, estábamos en otra división
Podíamos oír las oscuras aguas del otoño rugido bajo el puente

Podríamos hacer cualquier cosa, nunca diríamos que no
y lo que me confíes, yo te confiaré

Y hace un momento, escuché tu risa
y me dijo, me extrañas esta noche, lo hago con
Es tan tranquilo desde el final de la calle como nunca de otra manera
es como si la noche aquí lo hubiera visto todo y en silencio canta con

Una elegancia para todas las penas que caen se trata de
Para una madre que cayó enferma, para un niño que nunca vino
Por la sombra del patio donde el sol nunca brillaba
Por un trabajo que no existía, tú echas de menos el mío, yo echo de menos tu

Para un silencio entre las paredes que cortan el cemento
Dos pares de ojos en vacío desde septiembre hasta Adviento
Para un hombre que fue a trabajar como si nada hubiera pasado
Para una mujer que dijo que todo está arruinado, todo se quema

Una elegancia para todos los caminos que aún no hemos recorrido
por un tiempo que acaba de pasar y nunca vuelve a aparecer

Podríamos hacer cualquier cosa, nunca diríamos que no
y lo que me confíes, yo te confiaré

Escrita por: