Vinter över ån
"Det var nånting jag skulle fråga" sa han strax efter la han på
Det var väl inte så viktigt
Men det växte sig försiktigt i hennes huvudvärk ändå
Som en gnagande fråga
Hon åker in till stan ibland och irrar runt där som ett fån
Fast han säkert redan flyttat där ifrån
Tiden går och hösten fryser till
Och blir till vinter över ån
Det var nånting hon skulle svarat
nånting som hon kom på
När hon läste i en tidning
Nånting om ensamhetsförtvirning
inget särskilt men ändå
Hon skulle säkert förklarat nånting
Hon går hem förbi hans lägenhet har dom målat och byggt om
Han har väl säkert tatt' sig loss och vänt sig om
Från stan så väntar höst som fryser till
och blir till vinter över dom
Han kunde frågat hur hon kände
Och förklarat vad som hände
Han kunde sagt nånting om alla sina goda teorier
Dom kunde säkert tagit en fika.
Han skulle sett att dom var lika
Här står nu hon med huvudvärk och svär i grubblerier
Finns inte plats för några tårar nu
när hans och hennes mark har blivit till en öken
Ingen lek att vara fröken
Hennes kram har blivit en spark mot alla stela tysta dårar
Och hennes varma mjuka rum är nu blivit en benvit korridor
där hon om natten går å svär å bits och slår
Å tiden går och hösten fryser till
och det är långt till nästa vår
Det glömmts ett hjärta kvar i frosten
En man som aldrig aldrig skrev
En man som undrar om hon gråter
Och kanske hon förlåter om hon fick veta om hans brev
Som ligger kvar på posten
Han åker in till stan ibland och irrar runt där som ett fån
Fast hon säkert redan flyttat där ifrån
Tiden går och hösten fryser till
och det blir vinter över ån
Han ville fråga hur hon kände
Och förklara vad som hände
Han ville säga nått om alla sina goda teorier
Han skulle gärna ta en fika
och han vet att dom är lika
Lika komiska när båda trampar runt i grubblerier
Invierno sobre el río
Era algo que quería preguntarle" dijo él justo antes de acostarse
No era tan importante
Pero creció lentamente en su dolor de cabeza de todos modos
Como una pregunta que roía
A veces ella va a la ciudad y deambula como una tonta
Aunque él seguramente ya se ha mudado de allí
El tiempo pasa y el otoño se congela
Y se convierte en invierno sobre el río
Era algo que ella debería haber respondido
algo que se le ocurrió
Cuando leyó en un periódico
Algo sobre la confusión de la soledad
nada en particular pero aún así
Seguramente habría explicado algo
Ella pasa por su apartamento, ¿lo han pintado y remodelado?
Él seguramente se ha liberado y se ha dado la vuelta
Desde la ciudad espera el otoño que se congela
y se convierte en invierno sobre ellos
Él podría haber preguntado cómo se sentía ella
Y explicado lo que estaba pasando
Podría haber dicho algo sobre todas sus buenas teorías
Seguramente podrían haber tomado un café
Él habría visto que eran iguales
Aquí está ella ahora con dolor de cabeza y maldiciendo en sus pensamientos
No hay lugar para lágrimas ahora
cuando su territorio se ha convertido en un desierto
No es un juego ser señorita
Su abrazo se ha convertido en una patada para todos los callados locos
Y su cálido y suave espacio ahora es un pasillo blanco
donde camina por la noche y maldice y muerde y golpea
Y el tiempo pasa y el otoño se congela
y falta mucho para la próxima primavera
Un corazón olvidado queda en la helada
Un hombre que nunca nunca escribió
Un hombre que se pregunta si ella llora
Y tal vez ella perdone si supiera de sus cartas
Que siguen en el correo
Él va a la ciudad a veces y deambula como un tonto
Aunque ella seguramente ya se ha mudado de allí
El tiempo pasa y el otoño se congela
y se convierte en invierno sobre el río
Él quería preguntar cómo se sentía ella
Y explicar lo que estaba pasando
Quería decir algo sobre todas sus buenas teorías
Estaría encantado de tomar un café
y sabe que son iguales
Igual de cómicos cuando ambos dan vueltas en sus pensamientos