Från ett depraverat inre

satan
fulländar mig med negativitetens essens
krossar, skär, sliter, river, blästrar, våldtar mitt sinne
för mitt inre till ett oändligt stadie av perfektion
förpassar mitt yttre till förruttnelse
det enda som kommer att återstå är ett evigt tomrum av negativitet
fyllt till bredden av hopplöshet, nedstämdhet, melankoli och misär
förintar allt av godo, förhör allt hopp
krossar all tänkvärd ambition
tillslut kvarstår enbart mörker
ingen fysisk materia enbart mentalt innerligt lidande
svaret på ljusets följeslagares böner är dystopi
tomhet som skär, tär, förverkligar min innersta önskan
att vara ett med intet, att vara allt i kosmos intighet
att uppslukas av ondskan och krossas i dess oändliga käkar
för att på nytt födas in i en värld av hopplöshet