Ve Er

Vattnet har tagit en röd nyans
Döda ting dess botten täcka
Och jordbruket som en gång fanns
Knappast hjälpt av evig kyla

Ingen hör mina rop av hat
Grannarnas kroppar ruttnar redan
Min trots kan ej förhindra att
Vid skymningen min tur kommer sedan

Ve er, förrädare som förgiftat mitt bröd
Ve er, råttor och löskermän
Min enda glädje är er död

Ve er, känn helveteskval
Jag sover gott i vetskapen
Er avkomma föds utan ögon och tal
Rikedom var ert mål
Mänskoliv blev redskapen