Traducción generada automáticamente

Brooklandsvägen
Hootenanny Singers
Brooklandsvägen
Jag var nöjd och alltid mig själv till behag
Och trodde mig visst inte dum
Tills på Brooklandsvägen jag mötte en dag
En ungmö, som gjorde mig stum.
Det var mitt I en doftande juninatt,
Och österut åskan gick,
Och jag ansiktet såg, fast ljuset var matt
Och det var blott ett ögonblick.
Lågt ner
Lågt ner,
Där små lyktor gå ut och gå in.
I ungmör jag glömt eder alla för en,
Och hon kan aldrig bli min.
Hon såg på mig och log men teg,
Hon log och strax försvann.
Men ack, då gick min frid sin väg,
Och min glädjes ström förann.
Så ringen ej till aftonbön,
I Brooklands klockor, där.
I ringen Goodman upp ur sjön,
Förrän jag på nytt blir kär.
Lågt ner
Lågt ner,
Där små lyktor gå ut och gå in.
I ungmör jag glömt eder alla för en,
Och hon kan aldrig bli min.
Väl Goodmans gård är havets sand
Sen många tusen år,
Men den skall bli till åkerland,
Förrän jag en hustru får.
Ack låt mig gå till Brookland blott,
Då åter åskan går -
Ty där hon en gång lett så gott,
Hon kanske åter står.
Lågt ner
Lågt ner,
Där små lyktor gå ut och gå in.
I ungmör jag glömt eder alla för en,
Och hon kan aldrig bli min.
Calle Brooklands
Yo estaba contento y siempre a gusto conmigo mismo
Y ciertamente no me consideraba tonto
Hasta que en la Calle Brooklands un día me encontré
Con una joven que me dejó sin palabras
Era pleno en una noche de junio perfumada
Y hacia el este se acercaba la tormenta
Y vi su rostro, aunque la luz era tenue
Y fue solo por un instante
Bajo
Bajo,
Donde las pequeñas luces van y vienen
A la joven he olvidado a todas ustedes por una
Pero ella nunca podrá ser mía
Ella me miró, sonrió pero guardó silencio
Sonrió y luego desapareció
Pero oh, mi paz se fue con ella
Y mi corriente de alegría se desvaneció
Así que no suenen las campanas para la oración vespertina
En las campanas de Brooklands, allí
Que Goodman no salga del lago
Hasta que me enamore de nuevo
Bajo
Bajo,
Donde las pequeñas luces van y vienen
A la joven he olvidado a todas ustedes por una
Pero ella nunca podrá ser mía
La finca de Goodman es la arena del mar
Desde hace muchos miles de años
Pero se convertirá en tierra de cultivo
Antes de que consiga una esposa
Oh, déjame ir a la Calle Brooklands una vez más
Cuando la tormenta vuelva a llegar
Porque donde ella una vez me guió tan bien
Quizás vuelva a estar allí
Bajo
Bajo,
Donde las pequeñas luces van y vienen
A la joven he olvidado a todas ustedes por una
Pero ella nunca podrá ser mía.



Comentarios
Envía preguntas, explicaciones y curiosidades sobre la letra
Forma parte de esta comunidad
Haz preguntas sobre idiomas, interactúa con más fans de Hootenanny Singers y explora más allá de las letras.
Conoce a Letras AcademyRevisa nuestra guía de uso para hacer comentarios.
¿Enviar a la central de preguntas?
Tus preguntas podrán ser contestadas por profesores y alumnos de la plataforma.
Comprende mejor con esta clase: