Verzweiflung, Mein Erbe

Förtvivlan, Min Arvedel

Ich sehe schwarz, mein Blick ist getrübtJag ser svart, min syn den är fördunklad
Kein Glauben, keine Hoffnung und keine LiebeIngen tro och inget hopp och ingen kärlek
Ich sehe schwarz, Straßen, Häuser und PlätzeJag ser svart, gator, hus och torg
Ich sehe schwarz, und nichts bedeutet irgendetwasJag ser svart, och ingenting betyder någonting

Verzweiflung, wohin ich gehe und wohin ich schaueFörtvivlan, varthän jag går och varthän jag ser
Verzweiflung, mein ErbeFörtvivlan, min arvedel
Und ich weiß, dass alles, was ich sage und tueOch jag vet att allt det jag säger och gör
Dass alles falsch istAtt allt det är fel
Doch trotzdem schreit mein KörperMen lik förbannat så skriker min kropp
Nach mehr, und mehr, und mehr, und mehr, und mehrEfter mer, och mer, och mer, och mer, och mer

Zerschlagen und verletzt und in Stücke gebrochenKrossad och skadad och bruten itu
Systematisch zerstöre ich alles, was jemals für mich von Bedeutung warSystematiskt raserar jag allting som någonsin betytt något för mig
Mit einem manischen Lächeln, so breit wie eine AutobahnMed ett leende maniskt likt en autobahn bred
Erkenne ich schließlich die Antwort darauf, warum ich nicht mehr leben willInser jag slutligen svaret till varför jag inte vill leva något mer
Weil nichts, nichts eine Rolle spieltDärför att ingenting, ingenting spelar någon roll
Nein, nichts spielt eine RolleNej, ingenting spelar någon roll