Den Hemlöses Klagosång

Lamento de Los Sin Hogar

Den Hemlöses Klagosång

Una sonrisa rota de enfermedad y escarchaEtt brutet leende av sjukdom och frost
Ojos hundidos, una mirada completamente desprovista de esperanzaInsjunkna ögon, en blick helt tömd på hopp
Noches siniestras acechan la morada del cuerpoOlycksbådande nätter hemsöker kroppens boning
Deja la piel cerosa y moribundaLämnar efter sig vaxartad och döende hud

Buscando constantemente, arrastrándose a cuatro patasStändigt letandes, kravlandes på alla fyra fram
El estruendo de la ciudad ahoga el lamento de los desamparadosStadens muller dränker den hemlöses klagosång
Hundiéndome más profundamente en este pantano negroSjunker djupare ner i detta becksvarta träsk
Llena tanto el vientre como la vena con su ominoso venenoFyll både buk och ven med sitt illbådande gift

Vendrán a perseguir y romperDe skall komma för att hemsöka och bryta ner
Hasta la última onza de humanidad debe perecerVarenda sista uns av mänsklighet skall förgås
Dejando atrás un caparazón demacrado y marchitoLämna kvar ett utmärglat och förtvinat skal
Ahora prepara otra tumba sin nombre y olvidadaBered nu ännu en namnlös och bortglömd grav