Jag tror på sommaren

Kortast och blekast vintersol, finns en decemberdag
Kallad för Thomas Tvivlaren, för att hans tro var svag
Man skulle aldrig någonsin, trott på en sol, en vår
Ändå förvandlas vintern till, sommar varenda vår

Jag tror, jag tror på sommaren
Jag tror, jag tror på sol igen
Jag pyntar mig i blå kravatt
och hälsar dig med blommig hatt
Jag tror på dröm om sommarhus
med täppa och med lindars sus
En speleman med sin fiol
och luften fylld av kaprifol

Midsommarafton natten lång, Kärlek och dans och sång
Solen, som plötsligt börjat gå, upp och ner på en gång
Pojken med flickans hand i sin, viskar och får till svar
Löften han gått och hoppats på, under det år som var

Jag tror, jag tror på sommaren...