Lång och kall var den vintern
Nog minns ni väl den - det var inte länge sen
och all den snö som föll de åren.
Och vi berusade oss på den.

Frusna ända in i märgen satt vi på den scen
där solen aldrig sken
och människor med konstiga vanor passerade förbi
och de sålde tidsfördriv.

Våren den kom ju så småningom
jag älskade den när den kom, för då vände jag mig om
och sakta rörde jag mig bort från de vanor jag haft
och våren gav mig kraft.

Människor av olika slag har korsat min väg
men det är inte förrän idag
som jag har mött de människor jag saknade då
när kylan smög sig på.

Send Translation Add to playlist Size Tab Print Correct