Svärtade Passager

Övergivna byggnationer, uppgivna sinnen
I steril höstkyla med förträngda minnen
Omfattande, omfamnande ångest inger blek inspiration

Inatt har jag vandrat genom svarta passager och steril köld
Mitt sinne är fördärvat bortom återvändo

Jag vaknar upp mentalt vådtagen och förpassad
Klor som karvar i mitt blödande kött
Och påminner mig om skönheten inom det jag föraktar

Alkoholen har mig fortfarande i sitt våld
Och jag förverkligar dess begär
Med ett fast grepp om mitt rakblad förverkligar
Jag dess önskan och gör dess vilja till min egen