Strövtåg I Hembygden

Rails en la región de Hembygden

Strövtåg I Hembygden

Hay brillo en las nubes y brillo en el lagoDet är skimmer i molnen och glitter i sjön,
Hay luz sobre las playas y el istmoDet är ljus över stränder och näs
Y alrededor está el hermoso bosque verdeOch omkring står den härliga skogen grön
Detrás de la hierba balanceada de la praderaBakom ängarnas gungande gräs.

Y con el verano y la belleza y los acordes del viento del bosqueOch med sommar och skönhet och skogsvindsackord
¿Mi tierra natal y saludarme felizStår min hembygd och hälsar mig glad,
¡Saludos a mí! - pero ¿dónde está la granja de mi padreVar mig hälsad! - men var är min faders gård,
Está vacío detrás de la fila de arceDet är tomt bakom lönnarnas rad.

Está vacío, es banco, es devastado y llamadoDet är tomt, det är bänt, det är härjat och kalt,
Donde yacía, yace la barra de rock rockDär den låg, ligger berghällen bar,
Pero por encima va la memoria con el viento frescoMen däröver går minnet med vinden svalt,
Y ese recuerdo es todo lo que quedaOch det minnet är allt som är kvar.

Y es como si viera un hastial pararse blancoOch det är som jag såge en gavel stå vit
Y una ventana abierta allíOch ett fönster stå öppet däri,
Como el piano sonaba y una pieza alegreSom piano det ljöd och en munter bit
Por un espectáculo con una melodía alegreAv en visa med käck melodi.

Y es como si fuera la voz de mi padreOch det är som det vore min faders röst,
Cuando todavía era feliz y jovenNär han ännu var lycklig och ung,
Antes de que la canción se callara en su pecho enfermo de muerteInnan sången blev tyst i hans dödssjuka bröst
Y su vida se volvió triste y pesadaOch hans levnad blev sorgsen och tung.

Está vacía, está quemada, quiero acostarmeDet är tomt, det är bränt, jag vill lägga mig ned
Invin el lago para escuchar los discursosInvin sjön för att höra has tal
Si el viejo, que pasó, mientras que el tiempoOm det gamla, som gått, medan tiden led,
Sobre lo viejo en el valle de la obraOm det gamla i alsterns dal.

Y para sentarse triste y zumbando respuestas que golpeaOch sit sorgsna och sorlande svar han slår,
Pero tan débil como se hubiera soñadoMen så svagt som det blott vore drömt:
se echa al viento desde hace veinte años"det är kastat för vind sedan tjugu år,
Está muerto, enterrado y olvidadoDet är dött och begravet och glömt.

Donde queridas figuras y visiones memoriasDär du kära gestalter och syner minns,
Allí está el vacío del destino y la calamiaDär står tomheten öde och kal,
Y mi canción de cuna eterna es todo lo que hayOch min eviga vagssång är allt som finns
Del viejo en el valle del ElsterAv det gamla i alsterns dal.