Vägskälet

Encrucijada

Vägskälet

Estoy parado en el puente entre la esperanza y la desesperaciónJag står på bron mellan hopp och förtvivlan
Y sé que debería elegir un caminoOch jag vet att jag borde välja väg
Muchas noches de lágrimas y pensamientosMånga nätter av tårar och tankar
Largos días cuando todo ha parecido malLånga dagar när allt känts fel

Es tan fácil quedarse enDet är så lätt att stanna i
Lo seguro y lo habitualDet trygga och det vanda
Se vive intensamente al borde del abismoMan lever intensivt vid ravinens brant

Hubo un tiempo en que siempre nos preocupábamosDet fanns en tid då vi alltid var måna
Por cuidarnos y abrazarnosOm att vårda och hålla om varann
¿A dónde fue la pasión y la emoción?Vart tog längtan och spänningen vägen?
Todas las palabras reconfortantes que poco a poco desaparecieronAlla värmande ord som efterhand försvann

Estoy parado en el puente entre la esperanza y la desesperaciónJag står på bron mellan hopp och förtvivlan
Incluso las peleas se han vuelto rutinariasÄven grälen har blivit på rutin
Y creo que sientes lo mismo que yo peroOch jag tror att du känner som jag men
Aun así no decimos nadaÄndå säger vi ingenting

Es tan fácil quedarse enDet är så lätt att stanna i
Lo seguro y lo habitualDet trygga och det vanda
Se vive intensamente al borde del abismoMan lever intensivt vid ravinens brant

Dos almas congeladas que parecen no descongelarseTvå frusna själar som inte tycks tina
Porque casi nunca nos tocamosFör vi rör nästan aldrig vid varann
¿A dónde fue la pasión y la emoción?Vart tog längtan och spänningen vägen
Todas las palabras reconfortantes que poco a poco desaparecieronAlla värmande ord som efterhand försvann