Vid Häxans Härd

Jag låg på jord så svart, så kall
Vid en sprakande eld, vid häxans härd
Drycken jag svalt, den stank av död
Vid en sprakande eld, min första färd

Min kropp då skingrats
Kött och ben
Min skalle i vatten
Sköljdes ren

I eldens dans hon djuren härmat
Snart ur skuggor andar svärmat
En het våg min själ nu klöste
Då visdomsandar mig upplöste
I en ström av mörker och kyla
En evighet mitt sinne låg
Utan kropp, utan vilja
En annan verklighet då jag såg

Min kropp då skingrats
Kött och ben
Min skalle i vatten
Sköljdes ren

När jag återvänt jag fördes samman
Kropp och själ nu blivit ett
Med tankar djupa och visa dåd
Ty sanningsgåtan jag nu sett

Min kropp då skingrats
Kött och ben
Min skalle i vatten
Sköljdes ren

Ord kan ej förtälja
Bilder intet förklara
Häxans eld och en första natt
Då jag hört andar tala