Maerk Hur Var Skugga

Märk hur vår skugga, märk Movitz mon frère
Inom ett mörker sig slutar
Hur guld å purpur i skoveln, den där
Byts till grus å klutar
Vinkar Karon från sin brusande älv
Å tre gånger sen dödgrävaren själv
Med du din druva ej ryster
Därför, Movitz, kom hjälp mig å välv
Gravvård över vår syster

Lillklockan klämtar till storklockans dön
Lövad står kantorn i porten
Å vid de skrålande gossarnas bön
Helgas denna orten

Vägen upp till templets skriftprydda stad
Trampas mellan rosors gulnade blad
Multnade plankor och bårar
Till dess den långa å svartklädda rad
Mjukt sig bugar i tårar

Så gick till vila från slagsmål och bal
Grälmakar Lövberg din maka
Där, ditåt gräset långhalsad och smal
Hon än glor tillbaka
Hon från Dantubommen skildes idag
Å med henne alla lustiga lag
Vem skall nu flaskan befalla
Törstig var hon och uttörstig är jag
Vi är törstiga alla